Skogen och klimatet.
Stig-Olof Holm, skogsforskare och lektor i ekologi, Umeå universitet

Jag ska berätta lite om skogens betydelse för att klara den globala klimatkrisen.
Den pågående klimatförändringen är enbart en av de globala miljöeffekter som människans expansion orsakar, det som även brukar kallas tillväxt. Andra effekter av tillväxten är massutdöende av världens biologiska mångfald, samt att de olika naturresurserna som ska försörja människorna i framtiden snabbt minskar, det gäller vattentillgångarna, de odlingsbara ytorna, världens reserv av fosfor som behövs för konstgödsel i industriellt jordbruk, osv. Det är viktigt att komma ihåg detta, att klimatkrisen beror på tillväxten, men att även om vi löser klimatkrisen blir det ändå till sist ohållbart om tillväxten skulle få fortsätta. Då blir det alltmer ökande konflikter, krig om de sista få kvarvarande resterna av naturresurser i världen. Den här planeten är ändlig, då fungerar det inte med en oändligt ökande tillväxt.

Det innebär att det jag nu kommer att berätta om, den svenska skogens roll i att lösa klimatkrisen, utgör enbart en liten dellösning i den mer genomgripande större samhällsförändringen som krävs globalt och även i Västerbotten och i Umeå. Det handlar delvis om ett teknikskifte, men mest om en kraftig konsumtionsminskning bland de rika. Det vill säga att, man övergår från tillväxtekonomi till nerväxtekonomi. Detta är helt nödvändigt, om vi ska lyckas undvika en successiv kollaps.

Ser vi enbart till klimatfrågan är tidsfaktorn nu avgörande. FN:s klimatpanel har kommit fram till att vi mycket snabbt måste minska utsläppen av växthusgaser, samt även öka inbindningen av kol från atmosfären, så att halten koldioxid i luften minskar. För att klara 1,5 graders målet måste vi halvera utsläppen i världen inom ca 9 år, till år 2030, samt fram till år 2050 komma ner till nettonoll utsläpp i världen. Ska vi klara 2 graders målet, skjuts den tidsgränsen framåt med något decennium. Skulle detta inte lyckas, dvs halten av växthusgaser i atmosfären fortsätter öka, riskeras överkridande av olika klimatmässiga tröskeleffekter – s.k. ”tipping points” –, då skenar klimatförändringen av sig själv, då är det för sent att göra något åt det. Det är därför som svenskt skogsbruk snabbt och radikalt måste förändras, t.ex. måste kalavverkning direkt upphöra.

Det svenska skogsekosystemet utgör visserligen en kolsänka på ca 43 miljoner ton koldioxid per år. Men man måste skilja på skogen och skogsbruket, utan skogsbruk skulle den kolsänkan kunna öka till ca 130 miljoner ton koldioxid per år. Skogsbruket släpper ut, enbart på grund av avverkningen av träd, ca 80 miljoner ton koldioxid per år. Det övriga svenska samhället, annan industri, trafik, mm släpper ut ca 50 miljoner ton koldioxid per år. Skogsektorn står sålunda för ett enormt stort växthusgasutsläpp, som vi rimligtvis måste åtgärda. Den nuvarande situationen är inte hållbar.

Träd som nu avverkas kan ersättas av nya träd, men i Sverige tar det för lång tid. Kanske 100 år. Den koldioxid som släpps ut vid avverkning och användining av biomassan från träden, binds åter ca år 2120, då har klimatet skenat iväg för länge sedan. Det är ju även som så att nästan hela träden används till biobränsle eller papper, det vill säga snabbt blir koldioxid. Enbart ca 15 procent av avverkningen blir till den typen av sågvirke, som används t. ex till hus, så att kolet inlagras längre tid.

Det hjälper ju inte att man planterar nya plantor, de hinner inte bli stora och återuppta kolet på 10 år, de är då fortfarande små träd några meter höga kanske, med lite kol i sig. Det hjälper inte att träd växer upp på andra ställen i världen, eftersom det skulle de ha gjort även om träden i Sverige inte avverkats. Skogsavverkningen ger ett enormt nettoutsläpp räknat på det korta tid som vi nu har på oss att klara klimatkrisen.

Det internationella forskarsamhället är helt klara över att avverkningen måste minska i Sveriges och andra länders skogar, det är det snabbaste sättet att behålla och återta kol från atmosfären. Återplantering av skog tar för lång tid.

Naturligtvis kan vi då inte ersätta biobränsle från skog med att istället använda fossila bränslen, nu måste utsläppen hejdas snabbt oavsett var de kommer ifrån. Atmosfären gör ju ingen skillnad på var koldioxidmolekylerna härstammar från, träd, olja, kol, torv, eller gas, de ger alla ökad växthuseffekt.
Räknar man även på den förlorade tillväxten, därmed minskade inbindningen av kol, kan man säga att utsläppet från skogssektorn är ca dubbelt så stor som det sammantagna utsläppet från resten av det svenska samhället. Enbart pappersfabrikerna släpper ut ca 30 miljoner ton koldioxid per år, dvs dubbelt så mycket som trafiken. Det finns således en enorm potential att snabbt, enkelt och billigt minska de svenska utsläppen av växthusgaser, genom förändringar av svenskt skogsbruk, t.ex om röjning och gallring skulle upphöra. Andra klimatåtgärder som att trafik läggs över till järnväg, eller sk carbon capture teknik i fabriker, kan enbart ge små utsläppsminskningar, de tar alldeles för lång tid att genomföra.

Det blir dessutom enormt mycket dyrare för det svenska samhället, jämfört med ändring av skogbruket. Skogsektorn står ju enbart för ca 2,5 % av Sveriges BNP, den står för 1, 5-2 procent av sysselsättningen, den ger enbart några få procent av skatteintäkterna till landets välfärd. Nettoexportintäkten från skogsindustrin är förvisso rätt stor: ca 100 miljarder kr per år. Men detta hamnar till stor del i fickorna på aktieägare, inte som tillskott till den allmänna välfärden. Även de privata skogsägarna, ca 3 % av den svenska befolkningen äger skog, får ut rätt lite ekonomi från detta. Priserna på timmer och särskilt på massaved är låga. Det är främst skogsbolagens aktieägare som tjänar även på virket, som levereras till fabrikerna från privata markägare.

Förutom minskad avverkning krävs att skogen klimatsäkras . Nu planteras enbart tall eller enbart gran på hyggena, detta sätt att återbeskoga måste upphöra. Vi behöver i stället få upp täta blandskogar på de hyggen och oröjda bestånd som nu finns, då blir skogen mer motståndskraftig mot klimatrelaterde skogsskador, dvs torka, stormfällning, insektsskador, betesskador, svampskador, bränder mm.
Det man håller på med i skogarna i Sverige idag, medför med stor säkerhet att merparten av dessa barrträdsmonokulturer kommer att dö, det är faktiskt av många skäl urbota dumt, då minskas t.ex mycket av den framtida möjligheten att ta upp kol från atmosfären i växande skog.

Överföringen av skog till tallmonokulturer i norra Sverige och granmonokulturer i södra Sverige, utgör även det största enskilda hotet mot svensk biologisk mångfald. Enligt artdatabanken är ca 53 % av de rödlistade arterna skogslevande. Skogsbruk påverkar majoriteten av den svenska landytan, d.v.s. majoriteten av den svenska naturen. Det är en daglig pågående ekologisk katastrof, som bara fortskrider.
Men det kan hejdas, de skadade områdena kan delvis ekologiskt restaureras. Hyggen kan återbeskogas med vanliga skogar, likartat som man gjorde förr i tiden, plantagerna bytas ut även de mot vanlig semi-naturlig skog.

Det finns således många skäl, att ändra skogsbruket i Sverige, det handlar om klimatfrågan, den biologiska mångfalden, hur framtidens mäniskor ska ha kvar någon natur, osv. Nu måste opinionstrycket bli så pass stort att politikerna ändrar lagstiftningen om skogsbruk. Att regeringen inför förordningar i skogsvårdslagen om att minska avverkningen; att kalhyggesbruk förbjuds, enligt i paragraf 10 i skogsvårdslagen; att regler införs om återbeskogning med blandskog, där blandskog kan växa, i paragraf 6 i skogsvårdslagen. Detta måste ske snabbt, för tiden håller på att rinna ut.

Vi som kämpar för klimatet har nu ett visst stöd från EU komissionen. Regeringen hjälper dock inte till med detta. Tyvärr försöker den svenska regeringen i stället påverka EU, så att den nuvarande skövlingen av svensk skog ska få fortsätta. Tillsammans med 10 andra länder, bland annat Polen och Ungern, försöker nu regeringen påverka EU så att den sk taxonomin för hållbara investeringar inte ska påverka skogsskövlingen i Sverige. Man får hoppas, för de framtida generationernas skull, att regeringen inte lyckas med detta.

Filmens fakta, framtagen av Stig-Olof Holm:

Beräkningen av det utsläpp som skogssektorn orsakar under ett år, ca 82 miljoner ton koldioxid, enbart till följd av avverkningen av träd under ett år, bygger på publicerat material, bland annat Riksskogstaxeringens Rapport Skogsdata 2018. Se nedan beräkningen. I den ingår inte de utsläpp som beror på att humus bryts ner på kalhyggen. Inte heller det utsläpp som skogsdikning orsakar.
 
Ser vi till skogsekosystemet som helhet visar SLU:s beräkningar att man i hela skogsekosystemet i Sverige har en nettoinlagring på ca 43 miljoner ton koldioxid. Den svenska skogen är således en kolsänka. Men skulle man inte avverka skogen ett år kunde den siffran ökas med ca 82 miljoner ton koldioxid, dvs att istället för drygt 40 miljoner ton skulle sänkan bli ca 120 miljoner ton. Ett års minskad avverkning skulle dessutom medföra en större koldioxidinlagring i de träd som då får stå kvar på ca 4,5 miljoner ton koldioxid, dvs att inlagringen kanske skulle hamna på storleksordningen 130 miljoner ton koldioxid om man inte avverkar.
 
Den substitutionseffekt som uppstår när man använder trä i stället för betong uppgår till ca 1,8 miljoner ton koldioxid per år. Eftersom vi enligt IPCC ska halvera utsläppen globalt till år 2030 och avverkad skog växer åter inom först ca 100 år kan man inte längre räkna ersättning av fossila bränslen med skogsbiobränslen som en fungerande substitution. Därför utesluter vi den delen i våra beräkningar. Naturligtvis kan vi då inte i stället börja använda fossila bränslen i stället för biobränslen. Även då skulle man ju bara ersätta ett utsläpp med ett annat. Att t.ex. bara fortsätta flyga, fortsätta med fossila utsläpp från flyg, om man bara klimatkompenserar genom att betala för plantering av skog blir således lika fel. Nu ska ju Keeling kurvan böjas av nedåt.

En av de största svenska klimatbovarna är pappersindustrin, ett årligt utsläpp på ca 30 miljoner ton per år, dvs en stor del av de totalt ca 80 miljoner tonnen från skogssektorn. Nedan bifogas en beräkning av det utsläppet.
 
Om man inte avverkar, eller minskar avverkning behövs en ersättning för råvaran från skogen. T ex kan man som i Tyskland använda mer halm för papperstillverkning, mer returpapper. För uppvärmning skulle i städer konceptet djup bergborrning, för att ta upp värme från jorden innan döme, som man arbetar med i Finland, kunna vara en möjlighet. Men först måste politiker och allmänhet enas om det stora klimatproblem som svenskt skogsbruk utgör.
 
Effekten av ett års avverkning på nettoflödet av CO2 till atmosfären
Här beräknar vi nettoflödet av koldioxid till atmosfären från ett årsavverkning. Vi utvärderar effekten som nettotillförsel över en 10-årsperiod. Vi väljer 10 år som utvärderingsperiod eftersom IPPCs 1.5-gradersrapport rekommenderar att vi halverar nettotillförseln under det närmaste decenniet. Meden 10-årig utvärderingsperiod kan vi också göra en grov men rimlig förenkling-Att det kol som bundits i grenar och blad har återförts till atmosfären och att kolet i stubbar och rötter fortfarande är bundet efter 10 år. Vi baserar siffrorna på följande beräkningar: Årlig avverkning uppgår till ca 90 miljoner skogskubikmeter per år (Skogsdata 2018, figur 3.30). I denna siffra ingår stam och topp. För att inkludera även grenar, blad, rötter och stubbar använder vi faktorn 1.80 (Skogsdata 2018 tabell 3.29). Total volym biomassa som ”avverkas” blir då1.8*90 = 162 miljoner m3/år. Vi antar, något optimistiskt, att inget av det kol som bundits i stubbar och rötter tillförs atmosfären under de första tio åren efter en avverkning. Stubbar och rötter motsvarar ca 25% av avverkningsvolymen, alltså 0.25*162=41milj. m3.Vidare antar vi, något pessimistiskt, att det kol som bundits i grenar och barr, vilket motsvarar 32milj m3, avgår till atmosfären inom 10 år. Av den årliga avverkningen blir ca 18miljoner kubikmeter sågade trävaror (Skogsstatistik årsbok 2014 sid 199). Av detta används 18 % till förpackningsmaterial och pallar, som antas ha en livslängd kortare än 10 år (Skogsstatistik årsbok 2014). Återstoden 16 x 0.82 = 15.0milj. m3antas ha en livslängd längre än 10 år. Den del av en årsavverkning vars kol snabbt återförs till atmosfären utgörs av grenar och barr (32milj. m3) och kortlivade produkter som biobränslen, svartlut, papper och hygienprodukter. Tillsammans motsvarar dessa 162-41-15.0= 106 milj. m3, vilket utgör 106 miljoner m3* 0.42 * 0.5 *3.67 = 82milj. ton CO2. Denna mängd antas alltså avgå till atmosfären inom 10 år. För omräkning från kubikmeter skogsråvara till koldioxid har vi använt följande omräkningsfaktorer: Torrvikten för en kubikmeter sätts till 0.42 ton, viktandelen kol i torrt virke till 0.5, och för att översätta kol till koldioxid används en omräkningsfaktor om 3.67. Mängden koldioxid i en årsavverkning kan alltså beräknas enligt:162miljoner m3* 0.42 * 0.5 * 3.67 = 125milj. ton CO2. Mängden koldioxid i övriga poster beräknas på samma sätt. Mängden utsläpp av koldioxid från pappersindustrins eldning av svartlut har bestämts enligt följande beräkning: Sammansättningen av lignin kan approximeras som C31H34O11, vilket betyder att 1 kg lignin = 1.72 Mol. Givet fullständig förbränning frigörs 31 CO2 molekyler per ligninmolekyl, vilket motsvarar 53.3 Mol CO2, eller 2.34 kg CO2. Förbränning av torr svartlut ger 12.7 GJ/ton. 50 TWh producerade från svartlut motsvarar alltså 180 million GJ = 14.2 Mton, eller 33 Mton CO2.

Följande källor har använts:
https://en.wikipedia.org/wiki/Lignin#Composition_and_structure
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svartlut

Ligninets sammansättning kan approximeras till C31H34O11. “Molekylvikten” är 582 Dalton och 1 kg lignin = 1.72 Mol. Vid fullständig förbränning bildas 31 CO2 per “Lignin”. 2 C31H34O11 + 68 O2 -> 62 CO2 + 34 H2O. Fullständig förbränning av 1 kg lignin ger 53.3 Mol CO2 vilket är 2.34 kg CO2. Energi som produceras vid förbränning av svartlut (torr) är 12.7 GJ/ton. 50 TWh producerat från svartlut motsvarar alltså 180 million GJ = 14.2 Mton svartlut, vilket motsvarar 33 Mton CO2.

Naturvårdsverket anger officiellt att det nationella utsläppet av koldioxid är ca 52 miljoner ton. Men de ca 80 miljoner tonnens utsläpp från skogssektorn redovisas inte. Det beror på att regelverket säger att utsläpp från olika biobränslen ska räknas som koldioxidneutralt. Dvs utsläppet från skogssektorn finns således inte med i den officiella statistik som finns tillgängligt via internet.  
 
Medan utsläppen från pappersindustrin ligger på ca 30 miljoner ton koldioxid per år, torde stålindustrins utsläpp uppgå till ca 5-10 miljoner ton.
 
Tyvärr är det för många okänt att skogssektorn släpper ut så pass mycket växthusgaser. Men det beror på att det inte kommer fram i redovisningarna, då det räknas som förnyelsebart bränsle. Det är det, men nu har tiden runnit ut. Vi ska klara att dra ner växthusgasutsläppen med ca 50% på 10 år. Det tar ca 100 år för skog att växa åter. Enbart ca 15% av den avverkade volymen blir sågvirke som lagras in längre tid. Nu är det tidsfaktorn som är det viktiga i klimatsammanhanget.


Beakta klimatet i skogslagstiftningen

Regelverket för hur de svenska skogarna ska brukas återfinns i första hand i skogsvårdslagen, men även i miljöbalken. Dessa regler behöver uppdateras eftersom de är föråldrade, de står inte i paritet med dagens situation. Den nuvarande skogsvårdslagen antogs 1993, sedan dess har frågorna kring människans klimatpåverkan kommit att få allt större uppmärksamhet.

Den mest problematiska delen i klimatfrågan ligger i att tiden håller på att rinna ut. Enligt IPCCs rapport Global uppvärmning till 1,5 grader måste utsläppen halveras inom ca 10 år för att vi ska ha åtminstone 50% chans att kara en begränsning till ca 1,5 graders uppvärmning i förhållande till förindustriell tid 1). Om så inte sker riskeras att merparten av världens korallrev, med dess enorma biologiska mångfald, slås ut. Om utsläppen skulle fortsätta öka, så att uppvärmningen passerar 2-3 grader, riskerar vi ett skenande klimat, utan återvändo 2). Därför måste utsläppen ner emot noll fram till år 2050 1), eller helst mycket tidigare. Beroende på hur snabbt de fossila utsläppen kan det även krävas negativa utsläpp. Det betyder inte enbart hejdad, utan även återbeskogning av stora avverkningsområden i världen som tidigare avskogats 1). Den avgörande nackdelen med skogsbränslen är att de ger stora omedelbara utsläpp. Dessa utsläpp tas visserligen tillbaka när skogen vuxit upp, men det tar 80-100 år och så länge kan vi alltså inte vänta. Atmosfären gör nämligen ingen skillnad på koldioxid från fossila bränslen och från biogena källor. Att något är fossilfritt innebär inte att det är utsläppsfritt.

I svensk skogslagstiftning berörs överhuvudtaget inte klimatfrågan. Ser vi till annan lagstiftning som påverkar skogsbruket, t. ex. miljöbalken, finns inte heller där något skrivet om skogen och klimatet. Det gäller även miljömärkningen av skogen, FSC och PEFC. Detta trots att svenskt skogsbruks klimatpåverkan är enormt stor. Det handlar om ett direkt utsläpp av koldioxid på ca 82 miljoner ton per år, enbart från pappersfabrikerna går ca 3 gånger så mycket koldioxid ut som från trafiken. Det ska jämföras med utsläppen från det övriga svenska samhället, från trafik, flyg, jordbruk, stålindustri, m.m. på ca 53 miljoner ton 3) . Skulle vi skydda ytterligare ca 1 % av skogsarealen, de närmaste 10 kritiska åren, då Paris mötets 1,5 graders mål ska uppfyllas, skulle det bidra med ett minskat utsläpp på ca 46 miljoner ton koldioxid 4). Om dessutom många redan avverkade områden skulle tillåtas återbeskogas med blandskog, i stället för som nu med tall eller granmonokulturer, skulle den nya skogen klara sig bättre mot framtida ökande sannolikheter för klimatskador. Det handlar om att minska riskerna för stormfällning, bränder, svamp och insektsangrepp.

Skogsbruket, som det nu är utformat, utgör även det största direkta hotet mot vilda djur och växter. Enligt artdatabanken är ca 53 % av de rödlistade hotade arterna i Sverige skogslevande. Främst avverkning av äldre naturskog och semi-naturlig skog skadar biodiversiteten. Justeringar av skogslagstiftningen behövs således både för att minska klimathotet och hotet mot biologisk mångfald.

Även ekonomi och sysselsättning ska beaktas. Men minskad skogsavverkning skulle marginellt påverka dessa faktorer. Enbart ca 1, 5 % av landets anställda är direkt verksamma inom skogsnäringen 5) . Skogsindustrin ger visserligen en stor nettoexportintäkt, ca 90 miljarder kr per år 6). Men för den svenska ekonomin överlag är dess bidrag mera blygsamt. Bidraget till statskassan från skogssektorn är oklar på grund av att man från riksdagens utredningstjänst anger att skatteintäkten från aktieinnehavare i skogsbolagen inte går att beräkna. Sannolikt handlar skatten om enbart några få procent av den totala skatteintäkten på ca 1000 miljarder kr per år. En delförklaring ligger i att staten subventionerar skogsindustrins pris på el med ca 7 miljarder kr. Till detta kommer vinstskatten som skogsbolagens aktieägare betalar, men den kan enligt riksdagens utredningstjänst inte fastställas, en anledning till detta är att finansiella intäkter från aktieutdelning kan kvittas mot finansiella kostnader 7,8).

Ca 3 % av Sveriges befolkning är privata skogsägare. Flertalet av dessa har sin skog som en långsiktig investering, för jakt, friluftsliv. Färre är direkt ekonomiskt beroende av sitt skogsinnehav. Mycket talar således för att svensk skogslagstiftning bör korrigeras mot större globalt ansvarstagande vad gäller klimat och biologiska mångfald. Dessa justeringar bör åtföljas av ekonomiska stöd till skogsägare. De som äger skog och väljer att bevara den, som tar ansvar för miljön, kommande generationer, bör kunna få bidrag för detta. Förslagsvis bör EU ge sådana bidrag, på samma sätt som jordbrukare nu får det för miljöåtgärder.


Källor:
1) ) IPCC, 2018. Global warming of 1,5 degrees C. Summary for policymakers. https://report.ipcc.ch/sr15/pdf/sr15_spm_final.pdf

2) Steffen, W. m fl. 2018 .Trajectories of the Earth System in the Anthropocene. Proceedings of the National Academy of Sciences , vol 115, No. 33.
https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2018-08-06-planet-at-risk-of-heading-towards-hothouse-earth-state.html

3) Uppgiften om 53 miljoner ton koldioxidutsläpp från samtliga andra svenska utsläppskällor är hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/

4) Beräkningar av kolbalansen i Sveriges skogar med referenser ges här: https://www.dropbox.com/s/l19emwx8jdqoi34/Noter%20till%20artikeln%203.pdf?dl=0

5) Uppgifter om totalt anställda och anställda inom skogssektorn. Samt totalt i Sverige:
https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/skogsbruk/skogsbruk/skogsindustri/
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-1a-kvartalet-2017/

6) Uppgiften om skogsindustrins nettoexportvärde har approximerats utifrån det översta stapeldiagrammet i den bifogade länken från Skogsindustrierna, diagram 3 uppifrån
https://www.skogsindustrierna.se/skogsindustrin/branschstatistik/ekonomisk-betydelse2/

7) Skogsnäringens inbetalning i skatte, exklusive skatt på aktievinster är beräknade på följande sätt:
Skogsbrukets inbetalningar netto, till staten
 
Följande skatteinbetalningar utifrån de stora skogsbolags årsredovisningar. åren 2016 och 2017:
 
SCA                           ca 4,6 miljarder (2016)
Stora Enso               ca 1,3 miljarder (2016)
Billerud Korsnäs     ca 465 miljoner (2017)
Holmen                    ca 436  miljoner (2016)
Södra skogsägarna ca 49 miljoner (2017)
Sveaskog, styrelsen  förslag till inbetalning till staten 900 miljoner (2017)
 
Det blir sammantaget ca 7,75 miljarder,
Lägger man till de 0,45 miljarder som kommer från det privata småskogsägarna, (se bifogad skattning nedan), hamnar man på ca 8,2 miljarder. Till detta ska läggas den skatt som de som arbetar inom skogsbruk och skogsindustri betalar. I snitt betalade man i Sverige enligt SCB in ca 70 000 kr per person år 2017. Räknar man på att ca 70 000 personer arbetar inom skogsnäringen blir det ca 4,9 miljarder kr. Så sammantaget skulle staten få in ca 13,1 miljarder kr i bolagsskatt, skatt på försäljning av virke från mindre privata skogsägare, samt skatt på löner till anställda, från skogsnäringen. Men staten subventionerar även en stor del av elen inom skogsindustrin. I stället för 32 öre i skatt per kWh betalar man 0,5 öre per kWh. (år 2018). Eftersom pappers och massaindustrin använder ca 19, 9 TWh el och sågverken ca 2,2 TWh el blir den indirekta skattesubventionen till skogsindustrin enbart för el ca 22,1 x 0, 32 = ca 7,07 miljarder kr.
 
Om staten via bolagsskatter och privatskatter får in ca 13,4 miljarder från skogsnäringen och i el subventioner betalar ca 7, 07 miljarder innebär det att skatteintäkten totalt skull vara ca 6,03 miljarder kr.
 
När det gäller det mindre privatskogsbruket är det svårt att hitta deras inbetalning av skatt i någon årsredovisning. I det fallet kan man i stället följ pengarna från skogen istället, ungefär så här;
Svenskt skogsbruk privatskogsbruk säjer cirka 50 miljoner m3fub per år. Anta att 30 % av detta är gallringsvirke, dvs 15 miljoner kubikmeter. Intäkt per kubikmeter, rotnetto, ca 100 kr = 1,5 miljarder kronor i rotnetto. Och att för de 70 % (35 miljoner kubikmeter) som är slutavverkning betalas vid väg med 300 kr/kubik = 10,5 miljarder kronor i rotnetto.
 
Summa inkomster i skogsägarledet är därmed ca 12 miljarder. En tumregel är då att avdragsgill skogsvård och förvaltningskostnad är -25 %. Då återstår 9 miljarder kronor
 
Nu kommer det kluriga; Hur mycket avdragsgilla låneräntor kvittas bort per år? Anta att det är 0,5 % av marknadsvärdet så är det cirka -5 miljarder kronor. Återstår då att beskatta 4 miljarder kronor
 
Men då uppstår nästa osäkra avdrag och det är skogsavdragen. Anta att de är 2,5 miljarder kronor. Ja, då återstår 1,5 miljarder att beskatta med 30 %, så en hypotes är att staten får in ca 450 miljoner kr från det mindre privatskogsbruket i skatt.  

8)
Uppdraget gäller hur mycket skatt som staten får in från aktieutdelningar i skogsindustrin (senast möjliga år). Uppdraget gäller följande skogsindustrier: SCA, Holmen, Stora Enso, Billerud Korsnäs, Holmen, och Södra skogsägarna.

Det går inte att beräkna statens skatteintäkter från utdelningar inom skogsindustrin. Det beror på följande:
Då de flesta stora ägarna till bolagen är fonder går det inte att beräkna hur stora skatteintäkter till staten är från skatt på utdelningarna. Skatt utgår när en ”vinst” realiseras, dvs. när fonddelägarna säljer sina innehav. Som huvudregel gäller ett aktiebolag tar upp alla sina inkomster till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § Inkomstskattelagen). Detta innebär att aktiebolag tar upp utdelningen i inkomstslaget näringsverksamhet, dvs. 22 procent skatt. Det innebär också att företagens finansiella intäkter från exempelvis utdelning kan kvittas mot finansiella kostnader. Privata aktieägare kommer att ta upp en utdelning som inkomst i inkomstslaget kapita.


https://www.vk.se/2019-11-12/beakta-klimatet-i-skogslagstiftningen
Naturvårdsverkets redovisning av växthusgasutsläpp

IPCCs report, 1,5 degrees celsius